Efter en fantastisk vår där vi utmanade FC Tekniska i toppen såg hösten ut att bli riktigt spännande när vi tog semester i juli.

De redan välfyllda bukarna fylldes på med ännu mera mat och dryck när spelartruppen tävlade om att instagramma sina anrättningar världen över. Muppetto tog frugan under armen och drog till Mallorca, Tolga och Mehmet flyttade Stureplan till den turkiska rivieran och Hussfelt köpte en hatt samtidigt som han flyttade ner till Marbella för att börja om på nytt bara för att nämna några exempel..

Trots manfallet så fortsatte Samp att träna hela juli för första gången i klubbens historia. Den evigt unge Oskar Kiisk visade varför han är aktuell som anfallare, Anton varför han valdes till förra årets spelare och Sellis varför han är kapten i klubben.

En vecka innan höstpremiären mötte vi ett mixat Långholmen på ett soligt Essinge IP. Det som såg ut att bli en enkel resa efter 30min visade sig bli en ordentlig väckarklocka när vi efter matchen kunde konstatera att Långholmen gjort fem mål i andra halvlek. Matchen slutade 6-6 och orken bland samtliga Samp-spelare var bedrövlig.

Ett träningspass senare så väntade Lidingö Gazoliners hemma på Djursholms IP. Revansch var ledordet efter den dråpliga 6-1 förlusten, dagen efter Kviborgs (redan legendariska) 80-talsfest.

Dessvärre visade återigen Gazoliners varför de hänger med i toppen och vi halkat efter. Spelmässigt var vi jämna men konditionsmässigt var vi långt efter och säsongens andra förlust inkasserades. Hela klubben gick i däck och det som skulle bli vår höst såg nu ut att bli någon annans.

Helgen därpå gästade vi Kronoberg på Stadshagens IP. Tränarstaben matchade en stark elva och den första halvleken lovade riktigt gott med fina kombinationer. Samp gick in till andra halvlek i ledning men lyckades på något sätt att tappa taktpinnen helt och visade prov på hur man ger bort en fotbollsmatch.

Ett vilt kämpande Kronoberg gick på knock och vann matchen med 3-2 till vår stora förtret. Var det så här hösten skulle bli? Skulle vi bli ett strykgäng? Ställa in årsfesten? Skulle inte tro det!

FC Samp har under de åren klubben funnits alltid trott på spelartruppen och den filosofin vi tydligt satt upp. Därför kittlade det lite extra i magen när vi i lördags välkomnade AC Azzurri till Djursholms IP. Laget som aldrig kan erkänna sig besegrade vilket motstånd de än möter.

Även denna gång skulle de gå till attack mot domaren när Samp slog tillbaka Azzurri med 3-2 efter att ha legat under med 2-0. En vändning som kan komma att bli viktig i kampen om en topp-placering. Samp har inte gett upp. Verkligen inte. Efter den senaste viktorian har vi fått blodad tand och nu ökar vi.

Med sex matcher kvar kan vi fortfarande avancera uppåt i tabellen och med lite tur slår lagen runt omkring oss varandra medan Samp sopar rent. Dessutom väntar serieledarna FC Tekniska i sista omgången, bara en sådan sak. Det kan bli en höjdare!

Oavsett hur det går i höst har den här säsongen överträffat alla andra. Den sammanhållningen och glädjen som alla visar får en att studsa som en gummiboll till träningar och matcher.

Låt oss förlänga den svit vi påbörjade i lördags med en vinst i helgen mot Storkyrkopojkarna.
Låt oss visa att Samp hör hemma i toppen.
Men framförallt låt oss visa att vi vinner som ett lag.

Tillsammans är vi starka! FORZA LUPI!