Solen sken och värmde upp bänkarna utanför Stadshagens omklädningsrum. Och tur var väl det! Den anläggningen vi var så avundsjuka på för några år sedan har blivit riktigt nergången, lagen som spelar där har aldrig tillgång till omklädningsrum och hela anläggningen saknar kärlek. Skärpning!

Det fick alltså återigen bli ombyte utomhus och tur för oss så sken solen som sagt. Matchgenomgången sköttes av diktator Morgården och hans kompanjon Herr Hund. Motståndarna IK Makkabi som vi känner väl efter fyra år i samma serie är luriga. Likaväl som de kan ställa ett ganska mediokert lag på banan kan de komma med ett superlag. Så hur skulle vi ställa upp? Morgården pekade med hela handen och beordrade press vid halva planen och ett litet avvaktande spel för att se vilket lag motståndarna ställde upp med.

Kanske blev vi lite för passiva och kanske hade vissa trotsat Muppettos order om nykterhet kvällen innan och druckit ett par vinflaskor för mycket. Makkabi stod upp bra och höll stången de första 30 min riktigt bra. Vi hade aningen fler chanser men vi fick verkligen jobba för det. Bäst var Dahlberg som hade vaknat på rätt sida och Uffe som styrde och ställde där bak.

I den 34e minuten kombinerade vänstersidan sig framåt med vänsterback Simon Eriksson vid rodret. Dahlberg väggade snyggt och plötsligt var Simon inne i straffområdet. Snett inåt bakåt med bollen och PANG! 1-0 Samp. Oskar Kiisk hade nätat mot sitt gamla lag och är det inte så att släkten är värst?

Välförtjänt och ett riktigt snyggt fotbollsmål.

Vår vikarierande målvakt (annars mittback) Håkan Karlsson styrde och ställde i backlinjen och Makkabi mattades ju längre vi närmade oss halvtid. När den Fijifödda domaren visslade i lergöken kunde vi konstatera att Samp spelade bra men hade flera växlar kvar att lägga i inför andra halvlek. Surret som följde i halvtid var hur många tussar man skulle ha i fickan för att känna sig trygg och vilken pizza som var bäst att bota bakfyllan med. Viktor försökte även mana till lite mer jävlaranamma och fler mål för att stänga matchen. Nu kör vi!

Sagt och gjort. Dahlberg gick ut och showade rejält. Tunnel på tunnel varierades med galna nedtagningar och klacksparkar. Efter att ha förnedrat två Makkabi-spelare gång på gång så bytte de ut sig själva. För en stund trodde vi att ytterbacken i motståndarlaget lekt irländsk julafton och druckit ett par snabba järn efter att Dahlberg var klar med honom. Killen vinglade till och flackade med blicken. Byte!

Samtliga i laget började känna vittring efter fler mål och efter en hörna från Simon i den 63e minuten kunde backbjässen Jonatan nickskarva till en fristående Jonas Widengren som rakade in 2-0. Härligt!!

Resten av matchen blev en transportsträcka och vi skapade ett par lägen till men Makkabis målvakt och backlinje höll rent. En kassaskåpssäker seger utan glans kan vi sammanfatta denna match, förutom Dahlbergs fantastiska andra halvlek då..

Förutom Dahlberg – Extra plus till Håkan i målet, Widengrens arbetsinsats, Kiisks anfallsspel och Fjälls felsurr.

Nu laddar vi om inför nästa helgs fajt mot AK Stockholmsatleterna.

Matchfakta:
0-1 Oscar Kiisk (Simon Eriksson)
0-2 Jonas Widengren (Jonatan Eriksson)

Gula kort: Sakarias Grillhammar
Pubilk: 27 starka barn, flickvänner, spelare och fans. Vackert!