På ett solgassande Stadshagen var det i lördags då äntligen dags för det som alla har längtat efter hela vintern; FC Sampierdarenese första tävlingsmatch någonsin. På den andra planhalvan stod, ett på förhand nederlagstippat, FC Tolkarna. Inför matchstart pratades det glatt i omklädningsrummet om hur man skulle gå ut och ha roligt tillsammans och framförallt om den stundande hattrullningen som väntande på kvällen. Kanske var det sådant surr blandat med en viss underskattning som gjorde att spelet gick lite i stå i första halvlek och de så många fina kombinationerna från träningsmatchen mot FC Tre Laxar, en dryg vecka innan, var som bortblåsta.
Trots att då spelet inte var av högsta klass i första halvlek ledde Samp i alla fall på poäng med klara 3-0 i ”heta målchanser” och detta gav de 15 spelande krigarna gott mod inför andra halvlek då bland annat den spelande tränaren Kviborg tryckte på att det var viktigt att slå fler bollar i djupled.
När domaren, som för övrigt gjorde en bra insats, blåste igång för andra halvlek fick vi från sidan av planen se Samp fortsätta anfalla och det var i långa stunder spel mot ett mål. Därför kom, helt ologiskt, 1-0 i den 63:e minuten efter en snabb omställning då Tolkarnas nummer 10, och tillika spelfördelare på mitten, dunkade in bollen otagbart för Lasse i målet. Kanske var det trots allt det som behövdes för att ställa in rätt fokus för dagens Samp. Direkt efter baklängesmålet hade Olle ett giftigt distansskott i utsidan av burgaveln och de giftiga hörnorna, som höll Serie A-klass, fortsatte att sätta Tolkarnas försvar i oreda. Med dryga kvarten kvar gick Samp ned på en trebackslinje i hopp om att få utdelning. En utdelning som också skulle komma. Vi skulle dock få vänta ända till den 84:e minuten då Floro-Flores Hemmilä stod för en fin individuell prestation och dribblade av så många Tolkare att de inte fann någon annan utväg än att sparka undan benen för den snabbe yttern. När alla, (eller i alla fall undertecknad), stod och väntade på att någon skulle ta hand om frisparken tänkte Kviborg annorlunda och tog tillvara på Tolkarnas passivitet och placerade bollen i målvaktens vänstra hörn. Stor cred till domaren som inte var för snabb med att blåsa för den frispark som många stod och väntade på.
Med 1-1 på tavlan och dryga fem minuter kvar att spela av ordinarie tid så behöll, de för dagen, svartklädda Samp trebackslinjen och gick all in för segern. Det skulle visa sig vara ett klokt val då den bastanta pressen fortsatte och med bara någon minut kvar på matchuret frälste Almström med sitt 2-1 mål och vilda glädjescener utlöstes på Stadshagen.
Premiärdagen avslutades med en bankett på Restaurang Storstad där de första historiska tre poängen firades med god mat, italienskt vin och grappa som flödade hela natten lång.
Startelvan: Lasse Löfving – Sellfors (C), Janne, Hansson, Ringström – Anton, Toll, Morgården, Hemmilä – Kviborg, Olle
Bänk: Kindmark, Almström, Büman, Hofmann
Matchens tre stars:
1: Almström – Enough said.
2. Lasse Lövfing – Stabil med bra kommunikation. Felfri i luften.
3. Kviborg – Den första målskytten i FC Samps historia.
FC Tolkarna – FC Samp 1-2 (0-0)
1-0 NR 10 (63′)
1-1 Kvigól, assist Hemmilä (84′)
1-2 Almström, assist Toll (90′)
Gula kort:
(6) NR 8
(34) NR 15
Hörnor:
2-7
/Lissol